I torsdags kväll kom vår dotter och hennes sambo på besök. Det är så roligt när de kommer och de är så hemmastadda….det känns bara som om familjen utökas några dagar. Jag begär inte att folk som kommer på besök ska älska våra hundar men det är en klar fördel om man känner att de tycker om dem….de tillhör ju familjen. Erica och Marcus gillar verkligen våra dogs…..härligt.

Och dogsen gillar dotter och ”blivande” (förhoppningsvis) svärson.

Gästrummet ligger i en annan byggnad som inte har toalett och våra ”gäster” sov, när först Rolf och sedan jag drog iväg på fredagsmorgonen. Utan en tanke på att vi inte lämnat ut någon nyckel, så låste jag som vanligt ytterdörren och…..glömde min mobil hemma. Detta var ju mindre populärt när ungdomarna vaknade upp och skulle in på toaletten, de fick ju inte tag på oss heller (Rolf på möte och jag utan mobil). Men bilnyckel hade de…så efter en stund stod det ett ”naturellt” par i mitt kontorsrum. Några ytterkläder hade de inte fått med sig till gästrummet, Erica hade pösiga mjukisbyxor och pappas Foppatofflor på sig hehe. Positivt tänkande….de hade iallafall inte pyamas på sig.

En del av mina arbetskamrater tror numera att ”blivande” svärsonen skulle önska sig en annan svärmor hehe.

På fredagskvällen spelade vi spel…Ticket to ride….och Taxes und Thurns!! Mysigtsmiley

Det kom ganska mycket snö innan helgen, men den smälte bort väldigt fort. Vi bor ju alldeles vid Vänern och nu går det breda sprickor i isen och den är mosig och tunn. Varje vinter har vi en provisorisk avstängning till isen för det är ju just när isen lägger sig och när den spricker upp som jag oroar mig för hundarna. På lördagen öppnade NÅGON för dogsen så de blev fria att sticka ut på isen…..och…. det gjorde de. Fem glada cavalierer sprang ut i den lilla vik som skiljer oss och en granne. Grannens dvärgpinscher var ute och han blev nästan förskräckt över cavalierinvasionen. Issörja och vatten sprutade runt tassarna på våra galopperande hundar. Det är ganska grunt vatten i denna lilla vik så jag var inte orolig för en större olycka men jag ville inte att vare sig hundarna eller Rolf *fniss* skulle bli iskalla. Själv hade jag tänkt ta rollen som arbetsledare om isen hade gett vika. Allt gick på några minuter och snabbt var våra cavalierer hemma igen….ALLT GICK BRA. Våra hundar var jätteglada efter sin lilla utflykt och vi kunde pusta ut.

Kramizar