När det gäller inhängnader av alla de slag har vi en mästare på utbrytningar…..Bowi!! Han ligger oftast steget före oss och hittar de mest ”omöjliga” grävningsställena. Vår fritidsfastighet består av två inhängnader. På baksidan är det en rejält stor plats att vistas på som är lite spännande med stockar, stubbar och stenar. På framsidan hade vi ett område med tillfälligt nätstängsel som korsade gräsmattan.

Rakt över gräsmattan gick stängslet som nu är borttaget
Sommarens projekt var att istället uppföra kraftigare stängsel i slänten nedanför gräsmattan.
Det var inte lätt för marken är grymt kuperad på sina ställen och måste fyllas med sten och stockar.
Rolf har gjutit ner stopar, han har borrat ner stolpar i berg och tätat…….allt detta för att Bowi inte skulle hitta nya intressanta ställen att utforska.
Här är han, Bowi, hjärnan till hyssen. Tyvärr har han några följare som han håller på och lär upp. De beundrar hans intelligens.

Våra damer Cherry och Chakira kan vi ha med lösa överallt. De lufsar omkring när vi jobbar utanför inhängnaderna eller om vi plockar svamp i skogen. Chase kan man också ha lös (han går fot så fint i koppel också), men han vill helst tillbaka till tomten så fort som möjligt……har inte riktigt tålamod att trava runt länge i skogen.

Chakira, Cherry och Chase…….i bakgrunden, följaren Dick
Divan Harmony vill heller inte rymma även om tillfälle ges. Hon vill inte riskera att lorta ner sig. Däremot är hon bra på att skvallra till oss om andra sticker.
Det kanske är läge att berätta att rymlingarna bara är borta en kort stund och kommer tillbaka själva. De känner närområdet så det blir inte samma som med lille Rogga i mitt förra inlägg. Förutom vi, är det bara närmaste grannen som kan bli berörd. De är tack och lov förstående och står till och med ut med att hundarna skäller på dem när de tar en promenad förbi vår tomt. Våra vofsingar är ju lärda (hehehe) att skvallerskälla. Här kommer inga potentiella inbrottstjuvar in obemärkta
Grind och stängsel mellan baksida och framsida
Mango i motljus

Stigen ner till Sigtunafjärden (Mälaren)……så nära men ändå så oåtkomlig. En gång har jag varit nere vid vattnet denna sommar. Jag trodde att jag kunde springa upp och ner flera gånger per dag för att komma i form…..hahaha, vad jag bedrog mig. Ner går bra, men upp……herregud, jag får stanna och vila flera gånger och sen krävs det tid för återhämtning.

Inomhus har mästaren Bowi mycket lägre energinivå. Då vilar han gärna, eller så smider han planer i sina tankar. Tur att han är en av Rolfs favorithundar…..när jag pratar problem, så pratar Rolf om utmaningar.
Även gubben kan ta det lugnt och sälla sig till vilande Dogshögen.

Alla är individer och vi älskar både lugna och busiga 😉

Kramizar